8. Eftersom det inre av Ordet är andligt och himmelskt, så är det skrivet med rena motsvarigheter, och det som är skrivet uteslutande med motsvarigheter får då i sin yttersta form eller mening en sådan stil som profeterna och evangelisterna använde. Den stilen är sådan att den inom sig gömmer Gudomlig vishet och allt som hör till änglarnas vishet, även om stilen alltså verkar alldaglig.

31. Att det finns tre nivåer av mening i Ordet framgår av det som tidigare har sagts i #6 och#19. Där kunde vi också höra, att den himmelska meningen är den första nivån, den andliga meningen den mellanliggande nivån, och den naturliga meningen den yttersta nivån. En förnuftig människa kan av detta dra slutsatsen, att det första av Ordet - som är det himmelska - rör sig via dess mellanliggande - som är det andliga - till det yttersta av Ordet - som är den naturliga meningen. På så sätt är Ordets yttersta det som utgör grundvalen, och vi kan dra slutsatsen att det första av Ordet - som är det himmelska - finns i dess mellanliggande - som är det andliga - och genom det i det yttersta av Ordet - som är det naturliga. Därmed finns det första av Ordet i sitt yttersta som är det naturliga. Som en följd av detta är dess yttersta, som är Ordets naturliga mening, eller bokstavsmeningen, behållaren, och eftersom den är behållaren och grundvalen, så är den också fästet.

7. Skillnaden mellan dessa grader kan vi inte veta något om, ifall vi inte vet något om motsvarigheter. Det är nämligen så, att dessa tre grader i förhållande till varandra är helt åtskilda, precis som ändamål, orsak och verkan, eller som det första, det följande och det avslutande. Men genom motsvarigheter utgör de ett, för det naturliga motsvarar det andliga och också det himmelska.

Vad motsvarigheter är går att se i verket Himmel och helvete, där det handlar om motsvarigheten mellan allting i himlen och allting i människan (#87-102), och himlens motsvarighet med allting på jorden (#103-115). Mycket mer ska visas genom de exempel ur Ordet som finns med här nedan.