1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

60. Det är raka motsatsen för dem som läser Ordet utifrån en falsk religions lära. Än värre är det för dem som bekräftar denna lära med hjälp av Ordet för sin egen äras skull eller för världslig rikedoms skull. För dem är Ordets sanna liksom i nattlig skugga och det falska liksom i dagsljus. De läser det sanna men ser det inte, och om de ser en skymt av det, så förfalskar de det. Det är om dem som Herren säger, att de har ögon utan att se, och öron utan att förstå. Matteus 13:14,15

Det är nämligen så, att ingenting förblindar människan mer än hennes egenjag och bekräftandet av det som är falskt. Människans egenjag är kärlek till sig själv, av vilket följer högmod över den egna intelligensen. Bekräftande av det som är falskt är som mörker som ger sig ut för att vara ljus. Ljuset hos dessa är enbart ett naturligt ljus, och deras syn är som någon som ser spöken bland skuggorna.

38. I himlen och på jorden finns det en successiv ordning och en samtidig ordning. I den successiva ordningen efterträder och följer det ena efter det andra, från det högsta till det lägsta. Men i den samtidiga ordningen står det ena bredvid det andra, från den inre till det yttre. Den successiva ordningen är som en pelare med grader från det högsta till det lägsta, och den samtidiga ordningen är som en konstruktion sammansatt av koncentriska cirklar från mittpunkten till ytterkanten.

Och nu ska jag berätta hur den successiva ordningen blir till en samtidig ordning i det yttersta. Det ser ut så här: De översta delarna i den successiva ordningen blir de innersta delarna av den samtidiga ordningen, och de nedersta delarna i den successiva ordningen blir de yttersta delarna av den samtidiga ordningen. Jämförelsevis är det som att pelaren med graderna sjunker ner och blir en sammanhängande konstruktion i ett horisontellt plan. På så sätt bildas det samtidiga av det successiva, och det gäller i allt och varje enskild sak i den naturliga världen, och i allt och varje enskild sak i den andliga världen, ty överallt finns det ett första, ett mellanliggande och ett yttersta, och det första strävar efter och går genom det mellanliggande till sitt yttersta.

Och nu ska vi säga något om Ordet. Det himmelska, andliga och naturliga utgår från Herren i den successiva ordningen och är i det yttersta i den samtidiga ordningen. På så sätt finns Ordets himmelska och andliga mening samtidigt i dess naturliga mening. När man har förstått detta kan man se på vilket sätt Ordets naturliga mening, som är dess bokstavsmening, är grundval, behållare och fäste för dess andliga och himmelska meningar, samt hur det Gudomligt goda och det Gudomligt sanna är i sin fullhet, sin helighet och i sin kraft i Ordets bokstavsmening.