സ്വീഡൻബർഗിന്റെ കൃതികളിൽ നിന്ന്

 

Läran om den heliga skriften #1

ഈ ഭാഗം പഠിക്കുക

  
/ 118  
  

1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

  
/ 118  
  

സ്വീഡൻബർഗിന്റെ കൃതികളിൽ നിന്ന്

 

Läran om den heliga skriften #43

ഈ ഭാഗം പഠിക്കുക

  
/ 118  
  

43. Att sanningarna i Ordets bokstavsmening menas med grundvalen till det Nya Jerusalems murar i Uppenbarelsebokens kap 21

Av det är så följer av att med det Nya Jerusalem förstås den nya församlingen med hänsyn till läran, vilket har visats i Läran om Herren 62, 63. Därför kan muren och murens grundstenar inte betyda något annat än det yttre av Ordet som är bokstavsmeningen. För det är så, att det är ur den som läran kommer, och det är genom läran som församlingen blir till. Läran är alltså som en mur med sina grundstenar som innesluter och skyddar staden. Vi läser följande om det Nya Jerusalems mur och dess grundstenar i Uppenbarelseboken:

Ängeln mätte upp staden Jerusalems mur till 144 alnar, som är efter människans mått, som också är änglars. Och muren hade tolv grundstenar och alla var prydda med ädelstenar. Den första grundstenen var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, den femte en sardonyx, den sjätte en karneol 1 , den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. Uppenbarelseboken 21:17-20.

Talet 144 betecknar allt det sanna och goda i kyrkan som kommer från läran som i sin tur är tagen ur Ordets bokstavsmening, och tolv betyder samma sak. Människan betecknar ett rätt förstånd, och ängel det gudomligt sanna som leder till detta förstånd. Med måttet anges av vilket slag de är, med muren och grundstenarna Ordets bokstavsmening, och ädelstenarna det sanna och goda i Ordet i sin bestämda ordning från vilka läran kommer och från den kyrkan.

അടിക്കുറിപ്പുകൾ:

1. Latin: sardius

  
/ 118  
  

സ്വീഡൻബർഗിന്റെ കൃതികളിൽ നിന്ന്

 

Läran om den heliga skriften #10

ഈ ഭാഗം പഠിക്കുക

  
/ 118  
  

10. I Uppenbarelseboken, kap 21, beskrivs det heliga Jerusalem på följande sätt:

Inne i den fanns ett ljus likt en dyrbar sten, som en jaspissten, som lysande kristall. Den hade en stor och hög mur med tolv portar och över portarna tolv änglar och namn inskrivna: namnen på Israels söners tolv stammar. Muren var 144 alnar, vilket är efter människans mått som också är änglars. Muren var byggd av jaspis. Dess grund bestod av all slags dyrbara stenar, av jaspis, safir, kalcedon, smaragd, sardonyx, karneol, krysolit, beryll, topas, krysopras, hyacint och ametist. De tolv portarna bestod av tolv pärlor. Själva staden var av rent guld som genomskinligt glas. Och den var fyrkantig, längden, bredden och höjden var lika, 12 000 stadier. Uppenbarelseboken 21:11,12, 16-21 Och mer därtill.

Att alla dessa saker ska förstås på ett andligt sätt kan man konstatera av det faktum att det heliga Jerusalem betecknar den nya kyrka som Herren kommer att instifta, vilket finns förklarat i Läran om Herren 62-65. Eftersom Jerusalem här betecknar kyrkan, så följer att allt det som har sagts om den som en stad, om dess portar, mur och grundvalar och deras mått, innehåller en andlig mening. Det är nämligen så, att det som handlar om kyrkan det är något andligt. Vad nu varje detalj betyder har förklarats i #1 i verket En himmelsk lära om det Nya Jerusalem, utgivet i London 1758. Det är därför överflödigt att vidare förklara dessa saker. Det räcker med att vi därigenom vet att det finns en andlig mening i varje detalj av hur staden beskrivs, precis som vi vet att själen bor i kroppen. Vi förstår då också att utan den andliga meningen skulle ingenting av det som hör till kyrkan förstås av det som där beskrivs, till exempel att staden är gjord av guld, med portar av pärlor, murar av jaspis, att murens grundvalar är av dyrbara stenar, att muren mäter 144 alnar, som är människans mått, som också är en ängels mått, och att själva staden har en längd, bredd och höjd av 12 000 stadier, samt flera andra detaljer. De som från motsvarighetsläran också känner till den andliga meningen, de förstår att dess mur och grundvalarna betecknar läran som tagits ur Ordets bokstavsmening, och att talen 12, 144 och 12 000 betecknar liknande saker, nämligen allt gott och sant som hör till kyrkan sett som en helhet.

  
/ 118