Ett verk av Emanuel Swedenborg, 1763.

Från Latinska Urskriften översatt av C. J. N. Manby, 1902

Innehåll:

Tron är ett invärtes Erkännande av det sanna, 1

Det invärtes erkännandet av det sanna, som är tro, gives inte hos andra än dem som är i människokärlek, 11

Kunskaper om sant och gott är inte Trons, innan människan är i Människokärlek, men de är ett Förrådshus, från vilket Människokärlekens Tro kan bildas, 25

Kristna Tron i en allmännelig föreställning, 34

Den nutida tron i en allmännelig föreställning, 38

Hurudan den ifrån människokärleken skilda tron är, 41

De, som är i den ifrån människokärleken skilda tron, är i Ordet förebildade genom Filisteerna, 49

De, som är i den ifrån men människokärleken skilda tron, förstås med Draken i Uppenbarelseboken, 55

De, som är i den ifrån människokärleken skilda tron, förstås med Bockarna hos Daniel och Matteus, 61

Den ifrån människokärleken skilda Tron förstör församlingen och alla hennes ting, 69

1. Tron är ett invärtes Erkännande av det sanna

Med Tro förstås nu för tiden inte annat än en Tanke att det är så, emedan församlingen lär det och emedan det inte är uppenbart inför förståndet; ty det sägs: tro och tvivla icke! Om man svarar: detta begriper jag inte, så sägs att det därför bör tros. Fördenskull är den nutida tron en tro på det okända, och kan kallas »blind tro«; och emedan den är den enes förestavning i den andre, så är den »historisk tro«. Att denna inte är en andlig tro, skall ses i det följande.