1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

24. Orsaken till att motsvarighetsläran, som ger åtkomst till Ordet dess andliga mening, efter den tiden inte blev avslöjad var, att de kristna i den ursprungliga kyrkan var så enkla i tron att motsvarighetsläran inte kunde avslöjas. Ty om den hade avslöjats, skulle den inte ha varit till någon nytta för dem och inte heller skulle den ha förståtts. Under tiden därefter drog ett mörker in över hela den kristna världen på grund av påveväldet. Och de som kommer därifrån och som har bekräftat sig i deras falskheter varken kan eller vill fatta något som är andligt, alltså vad motsvarigheterna mellan de naturliga och de andliga företeelserna i Ordet är. För då - om de hade fattat - skulle de bli övertygade om att Petrus inte betydde Petrus utan att det var Herren som var Klippan. De skulle också ha blivit övertygade om, att Ordet ända in i sina innersta delar är gudomligt, och att påvliga dekret jämförelsevis inte är någonting alls. Efter Reformationen däremot, då man började skilja mellan tro och människokärlek och dyrka Gud som tre personer - alltså tre gudar som de trodde var en - gömdes de himmelska sanningarna undan för dem. Om de skulle ha avslöjats, så skulle de ha förfalskat dem och skulle ha tillämpat dem på tron allena och inte alls på människokärleken och kärleken till Gud och på så sätt ha stängt sig ute från himlen.

43. Att sanningarna i Ordets bokstavsmening menas med grundvalen till det Nya Jerusalems murar i Uppenbarelsebokens kap 21

Av det är så följer av att med det Nya Jerusalem förstås den nya församlingen med hänsyn till läran, vilket har visats i Läran om Herren 62, 63. Därför kan muren och murens grundstenar inte betyda något annat än det yttre av Ordet som är bokstavsmeningen. För det är så, att det är ur den som läran kommer, och det är genom läran som församlingen blir till. Läran är alltså som en mur med sina grundstenar som innesluter och skyddar staden. Vi läser följande om det Nya Jerusalems mur och dess grundstenar i Uppenbarelseboken:

Ängeln mätte upp staden Jerusalems mur till 144 alnar, som är efter människans mått, som också är änglars. Och muren hade tolv grundstenar och alla var prydda med ädelstenar. Den första grundstenen var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, den femte en sardonyx, den sjätte en karneol ¹ , den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. Uppenbarelseboken 21:17-20.

Talet 144 betecknar allt det sanna och goda i kyrkan som kommer från läran som i sin tur är tagen ur Ordets bokstavsmening, och tolv betyder samma sak. Människan betecknar ett rätt förstånd, och ängel det gudomligt sanna som leder till detta förstånd. Med måttet anges av vilket slag de är, med muren och grundstenarna Ordets bokstavsmening, och ädelstenarna det sanna och goda i Ordet i sin bestämda ordning från vilka läran kommer och från den kyrkan.

脚注: