From Swedenborg's Works

 

Läran om den heliga skriften #1

Study this Passage

  
/ 118  
  

1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

  
/ 118  
  

From Swedenborg's Works

 

Läran om den heliga skriften #43

Study this Passage

  
/ 118  
  

43. Att sanningarna i Ordets bokstavsmening menas med grundvalen till det Nya Jerusalems murar i Uppenbarelsebokens kap 21

Av det är så följer av att med det Nya Jerusalem förstås den nya församlingen med hänsyn till läran, vilket har visats i Läran om Herren 62, 63. Därför kan muren och murens grundstenar inte betyda något annat än det yttre av Ordet som är bokstavsmeningen. För det är så, att det är ur den som läran kommer, och det är genom läran som församlingen blir till. Läran är alltså som en mur med sina grundstenar som innesluter och skyddar staden. Vi läser följande om det Nya Jerusalems mur och dess grundstenar i Uppenbarelseboken:

Ängeln mätte upp staden Jerusalems mur till 144 alnar, som är efter människans mått, som också är änglars. Och muren hade tolv grundstenar och alla var prydda med ädelstenar. Den första grundstenen var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, den femte en sardonyx, den sjätte en karneol 1 , den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. Uppenbarelseboken 21:17-20.

Talet 144 betecknar allt det sanna och goda i kyrkan som kommer från läran som i sin tur är tagen ur Ordets bokstavsmening, och tolv betyder samma sak. Människan betecknar ett rätt förstånd, och ängel det gudomligt sanna som leder till detta förstånd. Med måttet anges av vilket slag de är, med muren och grundstenarna Ordets bokstavsmening, och ädelstenarna det sanna och goda i Ordet i sin bestämda ordning från vilka läran kommer och från den kyrkan.

Footnotes:

1. Latin: sardius

  
/ 118  
  

From Swedenborg's Works

 

Läran om den heliga skriften #16

Study this Passage

  
/ 118  
  

16. Utan den andliga meningen skulle ingen kunna veta varför profeten Jeremia befalldes:

Att köpa sig ett höftskynke och sätta det runt sina höfter, och inte bära det genom vattnen utan gömma det i ett hål i klippan nära Eufrat. Jeremia 13:1-7

Inte heller varför profeten Jesaja befalldes:

Att lossa säcktygskläderna från sina höfter och ta av skon från sin fot och gå naken och utan skor i tre år. Jesaja 20:2,3

Inte heller varför profeten Hesekiel befalldes:

Att föra en rakkniv över sitt huvud och sitt skägg och därefter dela upp dem, och att bränna upp en tredjedel mitt i staden, slå en tredjedel med svärdet och strö en tredjedel för vinden, och att knyta några få hårstrån i flikarna [på manteln] och sedan kasta dem mitt i elden. Hesekiel 5:1-4

Eller det som samme profet blev befalld:

Att ligga på sin vänstra och högra sida i trehundranittio dagar och fyrtio dagar, och göra åt sig en kaka gjord av vete, korn, hirs och spältvete, med kogödsel, och äta den, och under tiden kasta upp murar och vallar mot Jerusalem och belägra den. Hesekiel 4:1-15

Eller varför Hosea två gånger blev befalld att skaffa sig en sköka till hustru. Hosea 1:2-9; 3:2,3, samt flera sådana saker.

Och vem skulle dessutom kunna veta vad som betecknas med tabernaklets alla föremål, såsom arken, nådastolen, keruberna, ljusstaken, rökelsealtaret, bordet med skådebröden, samt förlåten och omhängena? Vem skulle utan den andliga meningen kunna veta vad som betecknas med Arons heliga kläder, hans livrock, mantel, efod, med urim och tummim, turban och flera andra saker? Vem skulle utan den andliga meningen kunna veta vad som betecknas med allt som befalldes angående brännoffret, slaktoffret, spisoffret och dryckesoffret? Och vidare om sabbaten och högtiderna. Sanningen är att inte en enda sak skulle ha blivit befallda beträffande dessa saker, om de inte hade betecknat något som handlade om Herren, himlen och kyrkan. Av dessa få saker kan vi tydligt se att det finns en andlig mening i varje detalj av Ordet.

  
/ 118