1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

4. För att nu människan inte ska vara i tvivel om att Ordet är sådant, har den inre meningen av Ordet uppenbarats för mig av Herren. Den inre meningen är till sitt väsen andligt, och den meningen innebor i den yttre meningen som är den naturliga på samma sätt som själen har sin boning i kroppen. Denna mening är anden som gör bokstaven levande, och därför kan den meningen vittna om Ordets gudomliga status och om dess helighet, och på så sätt övertyga också den naturliga människan, om hon vill bli övertygad.

82. Jag säger att det i Ordets enskilda delar finns ett äktenskap mellan Herren och kyrkan och därför också ett äktenskap mellan det goda och sanna, för där det finns ett äktenskap mellan Herren och kyrkan, där finns det också ett äktenskap mellan det goda och sanna, ty det sistnämnda kommer av det förstnämnda. Det är nämligen så, att när sanningarna finns i kyrkan, eller i kyrkans människa, så flyter Herren in i sanningarna med det goda och ger liv åt sanningarna, eller vilket är samma sak, när kyrkan eller kyrkans människa genom sanningarna har kommit till en förståelse, så strömmar Herren genom kärlekens och människokärlekens goda in i hennes förståelse, och fyller människan med liv.