1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

25. Att Herren denna dag avslöjar den andliga meningen i Ordet beror på att det äkta sannas lära nu har uppenbarats. Det är denna lära och ingen annan som överensstämmer med Ordets andliga mening. Det är just denna mening som betecknas med att Herren skulle komma på himlens skyar med härlighet och makt, Matteus 24:30. Detta kapitel handlar om tidevarvets fullbordan, vilket innebär kyrkans sista tid. Öppnandet av Ordet vad gäller dess andliga mening utlovades också i Uppenbarelseboken. Det är detta som där menas med den vita hästen och den stora måltiden som alla var inbjudna till, Uppenbarelseboken 19:11-18. Av samma kapitel framgår också att den andliga meningen inte än på länge skulle komma att erkännas, och detta så länge som man omfamnar lärans falskheter, särskilt vad gäller Herren, och därför inte erkänner det sanna. Detta betecknas i Uppenbarelseboken med vilddjuret och jordens kungar som skulle komma att strida mot den som satt på den vita hästen. Med vilddjuret menas påvedömet, som i Uppenbarelseboken 17:3, med jordens kungar de reformerade som omfamnade lärans falskheter.

21. Jag har blivit upplyst om att i den Fornäldsta kyrkan, som fanns före syndafloden, var människornas sinnelag så himmelskt att de talade med himlens änglar, och att det var just tack vare motsvarigheter som de kunde tala med dem. Det ledde till att deras vishet låg på en så hög nivå.

När de såg på allt som fanns på jorden, tänkte de inte enbart på ett naturligt sätt utan samtidigt på ett andligt sätt, och på så sätt tänkte de tillsammans med änglarna. Dessutom har jag blivit upplyst om att Hanok - som är omnämnd i 1 Mosebok 5:21-24 - med sina följeslagare muntligen samlade ihop motsvarigheter och förde kunskapen om dessa vidare till eftervärlden. Förutom att motsvarighetsläran därigenom var känd, så utvecklades den dessutom i många riken i Asien, först och främst i Kanaans land, Egypten, Assyrien, Kaldéen, Syrien, Arabien och i Tyrus, Sidon och Nineve. Detta ledde sedan till att motsvarighetsläran från kusttrakterna fördes över till Grekland, men där förändrades den till fabler, vilket vi ser i grekernas äldsta skrifter.