37. (IV) I ORDETS BOKSTAVSMENING ÄR DET GUDOMLIGT SANNA I SIN FULLHET, I SIN HELIGHET, OCH I SIN KRAFT

Att det är i bokstavsmeningen som Ordet är i sin fullhet, i sin helighet, och i sin kraft beror på att de två föregående eller inre meningarna, som kallas den andliga och den himmelska meningen samtidigt finns i den naturliga eller bokstavliga meningen. Detta har förklarats i #31 här ovan. Men på vilket sätt de samtidigt finns där ska det nu sägas lite grand om.

8. Eftersom det inre av Ordet är andligt och himmelskt, så är det skrivet med rena motsvarigheter, och det som är skrivet uteslutande med motsvarigheter får då i sin yttersta form eller mening en sådan stil som profeterna och evangelisterna använde. Den stilen är sådan att den inom sig gömmer Gudomlig vishet och allt som hör till änglarnas vishet, även om stilen alltså verkar alldaglig.

7. Skillnaden mellan dessa grader kan vi inte veta något om, ifall vi inte vet något om motsvarigheter. Det är nämligen så, att dessa tre grader i förhållande till varandra är helt åtskilda, precis som ändamål, orsak och verkan, eller som det första, det följande och det avslutande. Men genom motsvarigheter utgör de ett, för det naturliga motsvarar det andliga och också det himmelska.

Vad motsvarigheter är går att se i verket Himmel och helvete, där det handlar om motsvarigheten mellan allting i himlen och allting i människan (#87-102), och himlens motsvarighet med allting på jorden (#103-115). Mycket mer ska visas genom de exempel ur Ordet som finns med här nedan.