3. Men den naturliga människan låter sig inte övertygas av dessa citat om att Ordet är själva det Gudomligt sanna, där den gudomliga visheten och det gudomliga livet finns. Hon låter sig inte övertygas därför att hon enbart betraktar skrivsättet och där inte ser dessa saker. Ändå är det så att Ordets skrivsätt är själva det Gudomliga skrivsättet, vilket inte kan jämföras med något som helst annat skrivsätt hur upphöjt och förfinat det än är, för det är som mörker i förhållande till ljus. Ordets skrivsätt är på ett sådant sätt att det finns helighet i varje mening, i varje ord, ja, på en del ställen i själva bokstäverna. Det är på grund av detta som Ordet upprättar en förbindelse mellan människan och Herren och öppnar himlen.

Det är två saker som utgår från Herren, nämligen den Gudomliga kärleken och den Gudomliga visheten, eller det som är samma sak, det Gudomligt goda och det Gudomligt sanna. Det Gudomligt goda hör till hans Gudomliga kärlek och det Gudomligt sanna till hans Gudomliga vishet. Till sitt väsen är Ordet båda dessa, och eftersom Ordet förbinder människan med Herren och öppnar himlen - vilket redan har förklarats - så fyller Ordet människan med kärlekens goda och vishetens sanna, när hon läser det med Herren som utgångspunkt och inte sig själv. Hennes vilja fylls med kärlekens goda och hennes förstånd med vishetens sanna. På detta sätt får människan liv från Ordet.

25. Att Herren denna dag avslöjar den andliga meningen i Ordet beror på att det äkta sannas lära nu har uppenbarats. Det är denna lära och ingen annan som överensstämmer med Ordets andliga mening. Det är just denna mening som betecknas med att Herren skulle komma på himlens skyar med härlighet och makt, Matteus 24:30. Detta kapitel handlar om tidevarvets fullbordan, vilket innebär kyrkans sista tid. Öppnandet av Ordet vad gäller dess andliga mening utlovades också i Uppenbarelseboken. Det är detta som där menas med den vita hästen och den stora måltiden som alla var inbjudna till, Uppenbarelseboken 19:11-18. Av samma kapitel framgår också att den andliga meningen inte än på länge skulle komma att erkännas, och detta så länge som man omfamnar lärans falskheter, särskilt vad gäller Herren, och därför inte erkänner det sanna. Detta betecknas i Uppenbarelseboken med vilddjuret och jordens kungar som skulle komma att strida mot den som satt på den vita hästen. Med vilddjuret menas påvedömet, som i Uppenbarelseboken 17:3, med jordens kungar de reformerade som omfamnade lärans falskheter.

47. Att det yttre av Jerusalems tempel förebildar Ordets yttre som är bokstavsmeningen

Det beror på att samma sak förebildas av templet som av tabernaklet, nämligen himlen och kyrkan och därmed också Ordet. Att Jerusalems tempel betecknade Herrens Gudomligt mänskliga, lär han själv ut i Johannes:

Lös upp detta tempel, så skall jag uppväcka det på tre dagar. Han talade om sin kropps tempel. Johan 2:19,21

Där det är Herren som avses så avses också Ordet, eftersom Herren är Ordet.

Eftersom nu de inre delarna av templet förebildade himlens och kyrkans företeelser och därför också Ordet, så förebildade och betecknade dess yttre delar himlens och kyrkans yttre delar, och därför också Ordet som är bokstavsmeningen. Det vi läser om templets yttre delar låter så här:

Det byggdes av hel sten, inte huggen sten, och av cederträ inuti, och alla dess väggar var inuti prydda med utskurna bilder i form av keruber, palmer och öppna blommor, och golvet var överdraget med guld. 1 Konungaboken 6:7,29,30 Allt detta förebildar också Ordets yttre som är bokstavsmeningens heliga ting.