3. Men den naturliga människan låter sig inte övertygas av dessa citat om att Ordet är själva det Gudomligt sanna, där den gudomliga visheten och det gudomliga livet finns. Hon låter sig inte övertygas därför att hon enbart betraktar skrivsättet och där inte ser dessa saker. Ändå är det så att Ordets skrivsätt är själva det Gudomliga skrivsättet, vilket inte kan jämföras med något som helst annat skrivsätt hur upphöjt och förfinat det än är, för det är som mörker i förhållande till ljus. Ordets skrivsätt är på ett sådant sätt att det finns helighet i varje mening, i varje ord, ja, på en del ställen i själva bokstäverna. Det är på grund av detta som Ordet upprättar en förbindelse mellan människan och Herren och öppnar himlen.

Det är två saker som utgår från Herren, nämligen den Gudomliga kärleken och den Gudomliga visheten, eller det som är samma sak, det Gudomligt goda och det Gudomligt sanna. Det Gudomligt goda hör till hans Gudomliga kärlek och det Gudomligt sanna till hans Gudomliga vishet. Till sitt väsen är Ordet båda dessa, och eftersom Ordet förbinder människan med Herren och öppnar himlen - vilket redan har förklarats - så fyller Ordet människan med kärlekens goda och vishetens sanna, när hon läser det med Herren som utgångspunkt och inte sig själv. Hennes vilja fylls med kärlekens goda och hennes förstånd med vishetens sanna. På detta sätt får människan liv från Ordet.

24. Orsaken till att motsvarighetsläran, som ger åtkomst till Ordet dess andliga mening, efter den tiden inte blev avslöjad var, att de kristna i den ursprungliga kyrkan var så enkla i tron att motsvarighetsläran inte kunde avslöjas. Ty om den hade avslöjats, skulle den inte ha varit till någon nytta för dem och inte heller skulle den ha förståtts. Under tiden därefter drog ett mörker in över hela den kristna världen på grund av påveväldet. Och de som kommer därifrån och som har bekräftat sig i deras falskheter varken kan eller vill fatta något som är andligt, alltså vad motsvarigheterna mellan de naturliga och de andliga företeelserna i Ordet är. För då - om de hade fattat - skulle de bli övertygade om att Petrus inte betydde Petrus utan att det var Herren som var Klippan. De skulle också ha blivit övertygade om, att Ordet ända in i sina innersta delar är gudomligt, och att påvliga dekret jämförelsevis inte är någonting alls. Efter Reformationen däremot, då man började skilja mellan tro och människokärlek och dyrka Gud som tre personer - alltså tre gudar som de trodde var en - gömdes de himmelska sanningarna undan för dem. Om de skulle ha avslöjats, så skulle de ha förfalskat dem och skulle ha tillämpat dem på tron allena och inte alls på människokärleken och kärleken till Gud och på så sätt ha stängt sig ute från himlen.

13. I Uppenbarelseboken, kap 9, ¹ läser vi:

Den femte ängeln blåste i sin basun. Och jag såg en stjärna, som hade fallit från himlen ner på jorden. Åt den gavs nyckeln till avgrundens brunn. Och den öppnade avgrundens brunn, och rök steg upp ur brunnen som rök från en stor ugn, och solen och luften förmörkades av röken från brunnen. Ur röken kom gräshoppor ut över jorden, och åt dem gavs en sådan makt som skorpionerna på jorden har ...

Gräshopporna såg ut som hästar, rustade till strid. På deras huvuden hade de något som liknade kronor av guld, och deras ansikten var som människors ansikten. Och de hade hår som kvinnor, deras tänder var lika lejonens. Och de hade bröstharnesk som såg ut som bröstharnesk av järn. Och dånet från deras vingar var som dånet från stridsvagnar med många hästar, som stormar fram till strid.

De hade stjärtar som skorpioner och det fanns gaddar i deras stjärtar och de hade makt att skada människorna i fem månader. Som kung över sig hade de avgrundens ängel, som på hebreiska kallas Abaddon och på grekiska Apollyon.

Ingen kommer heller att förstå detta, om inte den andliga meningen blivit uppenbarad, för det är inget av det som sagts där som är överflödigt, och allt intill minsta detalj har sin betydelse. Det handlar där om kyrkans tillstånd, när all förståelse av det sanna i Ordet har gått förlorad, och människan som en följd av det har blivit helt sinnesorienterad och så har intalat sig att falska tänkesätt är sanningar.

Stjärnan som fallit ner från himlen betecknar att förståelsen av det sanna i Ordet har gått förlorad, och solen och luften som förmörkades betyder att ljuset från det sanna har blivit till ett tjockt mörker. Gräshopporna som kom fram ur röken från brunnen betecknar falska tänkesätt i det yttersta [av sinnet], och är sådana som finns hos dem som blivit helt sinnesorienterade och som betraktar och bedömer allt utifrån villfarelser, och en skorpion betecknar övertalningsförmågan hos dessa. Att gräshopporna såg ut som hästar och var rustade till strid betecknar att deras resonemang såg ut som om det kom från att ha förstått sanningen. Att de på sina huvuden hade något som liknade kronor av guld, och att deras ansikten var som människors ansikten betyder att de inför sig själva såg ut som segrare och som de som är visa. Att de hade hår som kvinnohår betecknar att de inför sig själva såg ut att vara sådana som tilltalas av det sanna. Att de hade tänder som var lika lejonens betyder att det som är sinnesorienterat - och finns i den yttersta delen av sinnet hos den naturliga människan - för dem såg ut som att de hade makt över allting. Att de hade bröstharnesk som såg ut som bröstharnesk av järn betecknar att de argumenterar utifrån skenbarheter med vilka de slåss och kämpar emot. Dånet från deras vingar var som dånet från stridsvagnar med många hästar som stormar fram till strid betecknar att deras resonemang till synes kom från lärans sanningar ur Ordet med vilka de slogs. Att de hade stjärtar som skorpioner betyder övertygelser. Gaddarna i deras stjärtar står för deras försök att bedra med hjälp av dessa övertygelser. Att de hade makt att skada människorna i fem månader betecknar att framkalla en slags sinnesdvala hos dem som ändå har förmågan att förstå det sanna och hos dem som har förmågan att förnimma det goda. Att de som kung över sig hade avgrundens ängel, som på hebreiska kallas Abaddon och på grekiska Apollyon, betecknar att deras falskheter kommer från helvetet, där de vistas som är enbart naturliga och i en självpåtagen intelligens. Detta är den andliga meningen av dessa ord, och inte det minsta av det syns i bokstavsmeningen. Det är på samma sätt överallt i Uppenbarelseboken. Lägg märke till, att i den andliga meningen står allt i förbindelse genom en sammankopplad kedja, där varje ord i den bokstavliga och naturliga meningen bidrar till en harmonisk enhet. Om därför minsta lilla ord skulle tas bort, skulle länken brytas och sammankopplingen gå förlorad. För att detta inte skulle kunna hända blev det därför i slutet av denna profetiska bok tillagt att ingenting får tas bort. Se Uppenbarelseboken 22:19. Likadant är det med de profetiska böckerna i Gamla testamentet. För att ingenting skulle tas bort ur dem, skedde det genom Herrens Gudomliga försyn, att varje detalj intill sista bokstav blev räknad, och detta gjordes av masoreterna.

അടിക്കുറിപ്പുകൾ: