24. Orsaken till att motsvarighetsläran, som ger åtkomst till Ordet dess andliga mening, efter den tiden inte blev avslöjad var, att de kristna i den ursprungliga kyrkan var så enkla i tron att motsvarighetsläran inte kunde avslöjas. Ty om den hade avslöjats, skulle den inte ha varit till någon nytta för dem och inte heller skulle den ha förståtts. Under tiden därefter drog ett mörker in över hela den kristna världen på grund av påveväldet. Och de som kommer därifrån och som har bekräftat sig i deras falskheter varken kan eller vill fatta något som är andligt, alltså vad motsvarigheterna mellan de naturliga och de andliga företeelserna i Ordet är. För då - om de hade fattat - skulle de bli övertygade om att Petrus inte betydde Petrus utan att det var Herren som var Klippan. De skulle också ha blivit övertygade om, att Ordet ända in i sina innersta delar är gudomligt, och att påvliga dekret jämförelsevis inte är någonting alls. Efter Reformationen däremot, då man började skilja mellan tro och människokärlek och dyrka Gud som tre personer - alltså tre gudar som de trodde var en - gömdes de himmelska sanningarna undan för dem. Om de skulle ha avslöjats, så skulle de ha förfalskat dem och skulle ha tillämpat dem på tron allena och inte alls på människokärleken och kärleken till Gud och på så sätt ha stängt sig ute från himlen.

71. När det gäller Ordet i himlen, så är det skrivet i en andlig stil som helt och hållet skiljer sig från stilen i vår naturliga värld. Den andliga stilen består uteslutande av bokstäver som var och en bär på en mening. Det finns också punkter ¹ som intensifierar innebörden. Bokstäverna som änglarna i det andliga riket har liknar de tryckbokstäver som vi har i vår värld. Bokstäverna, som änglarna i det himmelska riket har, och som var och en också bär på en fullödig mening, liknar de allra äldsta hebreiska bokstäverna som är böjda på olika sätt och som har punkter och tecken över och inuti i sig.

[2] Eftersom deras skrivsätt är på det sättet, så framträder i det Ord som de har inte alls några namn på personer eller platser som finns i Ordet hos oss. Istället för namnen finns de företeelser som namnen betecknar. Så till exempel har de i stället för Moses det historiska Ordet, och i stället för Elia det profetiska Ordet. Abraham, Isak och Jakob är Herren med avseende på det Gudomliga och det Gudomligt Mänskliga. Aaron är prästämbetet, och David är kungaämbetet. I stället för namnen på Jakobs tolv söner, eller Israels stammar, har de olika saker om himlen och kyrkan. Det är samma sak med namnen på Herrens tolv lärjungar. Istället för Sion och Jerusalem har de kyrkan med avseende på Ordet och läran ur Ordet. För Kanaans land har de själva kyrkan. För landets städer på bägge sidor om Jordan har de olika saker om kyrkan och dess lära. Det är på samma sätt för allt annat. Det är också på samma sätt med siffrorna. Det finns inte några sådana i Ordet i himlen, utan i stället har Ordet där de saker som motsvaras av siffrorna i Ordet hos oss. Av detta kan vi se, att Ordet som finns i himlen är ett Ord som står i motsvarighet till Ordet hos oss, och att de på så sätt utgör ett, ty motsvarigheterna gör dem till ett.

അടിക്കുറിപ്പുകൾ: