1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

93. Jag har talat med några i den andliga världen, som levde för flera hundra år sedan och som bekräftade sig i sin religions falska tänkesätt, och jag blev övertygad om, att de fortfarande ståndaktigt höll fast vid dem. Jag har också talat med några där som kom från samma religion och tänkte som de andra men som inte hade bekräftat det falska hos sig själva, och jag fick veta, att efter att de hade fått undervisning av änglarna, så förkastade de falskheterna och tog till sig sanningarna. De sistnämnda blev frälsta men inte de förstnämnda. Efter döden undervisas varje människa av änglarna, och de som tas emot i himlen är de som ser sanningarna, och från dessa också inser vad som är falskt. Det är nämligen tillåtet för var och en att efter döden andligen se sanningarna. De som inte har bekräftat sig i falskheter ser sanningarna, men de som har bekräftat dem vill inte se sanningarna, och om de ser dem, vänder de sig bort från dem och antingen skrattar åt dem eller gör dem till falskheter.

33. Slutsatsen av allt detta är, att Ordet utan sin bokstavsmening skulle bli som ett palats utan någon grund att stå på, alltså som ett palats hängande i luften utan att stå på marken som endast skulle vara skuggan av sig självt och tyna bort. Ordet utan sin bokstavsmening skulle också vara som ett tempel i vilket det skulle finnas många heliga föremål, och i dess mitt ett kor utan tak och väggar som är det som håller allt samman. Så om de saknas eller skulle tas bort skulle dess heliga ting rövas bort av tjuvar, eller skändas av markens vilda djur och himlens fåglar och så förskingras. Utan tabernaklets yttre, som var förlåten och omhängena, skulle samma sak ske med alla heliga ting som fanns innanför - förbundsarken i den innersta delen, och i den mellanliggande delen dess gyllene ljusstake, gyllene altare med kryddor, samt bordet med skådebröden. Ja, Ordet skulle utan sin bokstavsmening vara som människokroppen utan sitt hölje som kallas huden och utan det stöd som kallas ben. Utan dessa båda skulle alla inre organ trilla isär. Eller det skulle vara som hjärtat och lungorna i bröstkorgen utan sitt hölje som kallas lungsäcken, och deras stöd som kallas revben. Det skulle också vara som hjärnan utan sitt hölje, som kallas den hårda hjärnhinnan, och utan det gemensamma höljet, behållare och stödet som kallas skallen. Likadant skulle det vara med Ordet utan sin bokstavsmening. Det är därför som Jesaja säger, att Jehovah över allt det härliga skapar ett skyddande tak. Jesaja 4:5