1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

80. I ALLA ENSKILDA DELAR AV ORDET FINNS ÄKTENSKAPET MELLAN HERREN OCH KYRKAN, OCH DÄRAV ÄKTENSKAPET MELLAN DET GODA OCH DET SANNA

Hittills har man inte sett att det i alla enskilda delar av Ordet finns ett äktenskap mellan Herren och kyrkan, och därav ett äktenskap mellan det goda och det sanna. Vi skulle inte heller ha kunnat se det, eftersom Ordets andliga mening inte hade synliggjorts, och utan den skulle det inte gå att se detta äktenskap. Det finns nämligen två inre meningar som ligger dolda i Ordet bokstavsmening, den andliga och den himmelska. De saker som finns i Ordet handlar i den andliga meningen främst om sådana saker som har med kyrkan att göra, och i den himmelska meningen främst om det som har med Herren att göra, och vidare så har det som finns i den andliga meningen med det Gudomligt sanna att göra, och i den himmelska meningen med det Gudomligt goda. Det är detta som gör att det i Ordets bokstavsmening finns ett sådant äktenskap. Men detta visar sig bara för den som från den andliga och himmelska meningen i Ordet känner till vad orden och namnen förebildar. Det är nämligen så, att somliga ord och namn syftar på det goda och andra på det sanna, och en del omfattar bådadera. Det betyder att utan denna insikt är det inte möjligt att se detta äktenskap i Ordets alla enskilda delar. Det är orsaken till att denna hemlighet inte tidigare har blivit avslöjad.

33. Slutsatsen av allt detta är, att Ordet utan sin bokstavsmening skulle bli som ett palats utan någon grund att stå på, alltså som ett palats hängande i luften utan att stå på marken som endast skulle vara skuggan av sig självt och tyna bort. Ordet utan sin bokstavsmening skulle också vara som ett tempel i vilket det skulle finnas många heliga föremål, och i dess mitt ett kor utan tak och väggar som är det som håller allt samman. Så om de saknas eller skulle tas bort skulle dess heliga ting rövas bort av tjuvar, eller skändas av markens vilda djur och himlens fåglar och så förskingras. Utan tabernaklets yttre, som var förlåten och omhängena, skulle samma sak ske med alla heliga ting som fanns innanför - förbundsarken i den innersta delen, och i den mellanliggande delen dess gyllene ljusstake, gyllene altare med kryddor, samt bordet med skådebröden. Ja, Ordet skulle utan sin bokstavsmening vara som människokroppen utan sitt hölje som kallas huden och utan det stöd som kallas ben. Utan dessa båda skulle alla inre organ trilla isär. Eller det skulle vara som hjärtat och lungorna i bröstkorgen utan sitt hölje som kallas lungsäcken, och deras stöd som kallas revben. Det skulle också vara som hjärnan utan sitt hölje, som kallas den hårda hjärnhinnan, och utan det gemensamma höljet, behållare och stödet som kallas skallen. Likadant skulle det vara med Ordet utan sin bokstavsmening. Det är därför som Jesaja säger, att Jehovah över allt det härliga skapar ett skyddande tak. Jesaja 4:5