സ്വീഡൻബർഗിന്റെ കൃതികളിൽ നിന്ന്

 

Läran om den heliga skriften #1

ഈ ഭാഗം പഠിക്കുക

  
/ 118  
  

1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

  
/ 118  
  

സ്വീഡൻബർഗിന്റെ കൃതികളിൽ നിന്ന്

 

Läran om den heliga skriften #70

ഈ ഭാഗം പഠിക്കുക

  
/ 118  
  

70. ORDET FINNS I ALLA HIMLARNA OCH DÄRIFRÅN KOMMER ÄNGLARNAS VISHET

Hitintills har det inte varit känt att Ordet finns i himlarna. Det skulle inte heller kunna vara känt så länge som kyrkans människor inte vet, att änglar och andar är människor likadana som människorna på jorden, och att de är alldeles lika människorna på alla sätt och vis men med den skillnaden att de är andliga, och att allt hos dem har ett andligt ursprung, medan människorna i världen är naturliga, och att allt där har sitt ursprung i naturen. Så länge som denna kunskap är dold går det inte att förstå att Ordet också finns i himlarna och att änglarna där läser det, något som också andarna under himlarna gör. Men för att detta inte ska förbli dolt för evigt har jag fått tillåtelse att vara i sällskap med änglar och andar, att prata med dem och se det som finns hos dem. Och sedan har jag rapporterat om mycket av det jag har hört och sett. Det gjordes i verket Himmel och helvete, utgivet i London 1758. Av det som sägs där kan man se, att änglar och andar är människor, och att allt hos dem i mångt och mycket är likadant som i här världen. I det verket kan man se följande:

Änglar och andar är människor, 73-77 och 453-456

Det som finns hos dem liknar det som finns hos människorna här i världen, 170-190

Hos dem finns det också gudsdyrkan och predikningar i templen, 221-227

Där finns skrivkonsten och böcker, 258-264

Och där finns Ordet, 259.

  
/ 118  
  

സ്വീഡൻബർഗിന്റെ കൃതികളിൽ നിന്ന്

 

Läran om den heliga skriften #98

ഈ ഭാഗം പഠിക്കുക

  
/ 118  
  

98. HERREN KOM TILL JORDEN FÖR ATT UPPFYLLA ALLTING SOM FINNS I ORDET, OCH FÖR ATT SÅ BLI DET GUDOMLIGT SANNA, ELLER ORDET, OCKSÅ I DET YTTERSTA

Att Herren kom till världen för att han skulle uppfylla allting som finns i Ordet finns förklarat i Läran om Herren 8-11. Att han därigenom blev det Gudomligt sanna, eller Ordet, också i det yttersta är det som förstås med dessa ord från Johannes:

Ordet blev kött och bodde ibland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den av Fadern enfödde har, full av nåd och sanning. Johan 1:14

Att bli kött betyder att bli Ordet i det yttersta. Hur han var som Ordet i det yttersta visade han för lärjungarna, när hans utseende förvandlades enligt det som sägs i Matteus 17:2 f; Markus 9:2 f; Lukas 9:28 f. Och där sägs att Moses och Elias syntes i härlighet. Med Moses och Elias ska vi förstå Ordet, vilket kan ses ovan i #48. Herren som Ordet i det yttersta beskrivs också av Johannes i Uppenbarelseboken 1:13-16, där alla beskrivningarna av honom betecknar det yttersta av den Gudomliga sanningen eller det yttersta av Ordet. Herren var förvisso Ordet redan innan, men bara i det första, för det heter att:

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Gud var Ordet. Det var i begynnelsen hos Gud. Joh. 1:1-3

Men när Ordet blev kött, blev Herren Ordet också i det yttersta. Det förklarar varför han kallas den förste och den siste. Uppenbarelseboken 1:8, 11, 17; 2:8; 21:6; 22:12, 13

  
/ 118