1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

40. Sanningarna i Ordets bokstavsmening är till en del inte nakna sanningar utan är skenbarheter av det sanna, eller som liknelser och jämförelser som har hämtats från sådana saker som finns i naturen, alltså som är lämpliga och anpassade för fattningsförmågan hos de till sinnet enkla och för barn. Men eftersom de är motsvarigheter, så är de ett mottag och en boning för det äkta sanna. De är liksom kärl som innesluter och behåller något, på samma sätt som en kristallbägare innesluter ädelt vin eller ett silverfat som innehåller god mat. Och de är på samma sätt som kläder tjänar som beklädnad, som lindor gör för spädbarn eller vackra klänningar för en ungmö.

Det är också som kunskapsfakta hos den naturliga människan, som i sig omfattar förnimmelser av och böjelser för det sanna hos den andliga människan. Själva de nakna sanningarna, som innesluts, behålls, bekläds och innefattas [i bokstavsmeningen], finns i Ordets andliga mening, och själva de nakna godheterna finns i dess himmelska mening.

[2] Men det ska nu belysas från Ordet. Jesus sade:

Ve er, skriftlärda och fariséer, som rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är fulla av rofferi och omåttlighet. Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren och fatet ren, så blir också utsidan ren. Matteus 23:25,26

Här talade Herren genom de yttre tingen vars funktion är att vara behållare, och han sa då bägare och fat. Med bägaren förstås vin, och vin betyder det sanna i Ordet, och med fat förstås mat, och mat betyder det goda i Ordet. Gör insidan av bägaren och fatet ren innebär att med hjälp av Ordet rena de inre tingen hos människan, som hör till viljan och tänkandet, alltså till kärleken och tron. Att utsidan så också blir ren betyder, att rena blir också människans yttre ting, vilka är hennes gärningar och tal, eftersom dessa hämtar sitt väsen från de inre tingen.

[3] Och vidare sa han:

Det var en viss rik människa, som var klädd i purpur och linne, och som roade sig praktfullt varje dag, och det var en viss fattig man som hette Lasarus, som blev kastad vid hans förgård, full av sår. Lukas 16:19, 20

Även här talade Herren genom naturliga ting, som var motsvarigheter, och som innehöll andliga ting. Med den rika människa förstås det judiska folket, som kallas rikt eftersom de hade Ordet där det finns andlig rikedom. Purpur och linne som han var klädd i betyder Ordets goda och sanna, purpur det goda och linne det sanna. Roa sig praktfullt varje dag betecknar det nöje som det judiska folket hade av att ha Ordet och läsa det. Med den fattige Lasarus förstås hedningarna, som inte hade Ordet. Att de blev föraktade och bortstötta av judarna beskrivs av att Lasarus blev kastad vid den rike mannens förgård, full av sår.

[4] Att det är hedningarna som förstås med Lasarus beror på, att Herren älskade hedningarna, precis som han älskade Lasarus som han hade återuppväckt från de döda, Johan 11:3,5,36, och kallade sin vän, Johan 11:11, och som satte sig till bords med honom, Johan 12:2. Av dessa två ställen är det tydligt att sanningarna och godheterna i Ordets bokstavliga mening är som kärl och som kläder för det nakna sanna och goda, som ligger dolda i Ordets andliga och himmelska mening.

2. Men den som tänker så tar inte hänsyn till att själva Jehovah, som är himlens och jordens Gud, har talat Ordet genom Moses och profeterna, och att det därmed inte kan vara något annat än själva det Gudomligt sanna, för det som själva Jehovah talar, det är Ordet. Den som tänker så den tar inte heller hänsyn till att Herren, som är densamme som Jehovah, har talat Ordet genom evangelisterna, av vilket mycket kommer från hans egen mun och det övriga från hans muns ande, som är den Helige ande. Det är därför som han själv säger att det i hans ord finns liv, och att han själv är ljuset som ger upplysning, och att det är sanning.

I Nya Jerusalems lära om Herren 52, 53, har visats, att det är själve Jehovah som har talat Ordet genom profeterna. Att de ord som Herren själv har talat genom evangelisterna är liv, ser vi hos Johannes:

De ord som jag har talat till er är ande och liv. Johan 6:63.

Och hos densamme:

Jesus sade till kvinnan vid Jakobs brunn: 'Om du kände till Guds gåva och vem det är som säger till dig: Ge Mig att dricka, då skulle du ha bett Honom, och Han skulle ha gett dig levande vatten.' Den som dricker av det vatten jag ger skall aldrig I evighet törsta. För det vatten jag skall ge honom skall i honom bli en vattenkälla, som flödar fram till evigt liv. Johan 4:6,10,14.

Jakobs brunn betecknar Ordet på samma sätt som i 5 Mosebok 33:28. Det var därför som Herren satt där och talade med kvinnan. Vatten betecknar det sanna ur Ordet.

Hos densamme:

Jesus sade:

Om någon törstar, så låt honom komma till Mig och dricka. Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta. Johan 7:37,38

Hos densamme:

Petrus sade till Jesus: Du har det eviga livets ord. Johan 6:68

Därför säger Herren hos Markus:

Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall inte förgå. Markus 13:31

Orsaken till att Herrens ord är liv är att han själv är livet och sanningen, enligt det han lär ut hos Johannes:

Jag är vägen, sanningen och livet. Johan 14:6

Och hos densamme:

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Gud var Ordet. I det var liv, och livet var människornas ljus. Johan 1:1,4

Med 'Ordet' förstås här Herren med hänsyn till det Gudomligt sanna, som är det enda i vilket det finns liv och ljus. Det är skälet till att det följande sägs om Ordet, som kommer från Herren och som är Herren. Det är:

- en källa med levande vatten, Jeremia 2:13; 17:13; 31:9

- frälsningens källa, Jesaja 12:3

- källan, Sakaria 13:1; samt

- floden med livets vatten, Uppenbarelseboken 22:1; och det sägs att

- lammet som står mitt för tronen skall vara en herde för dem och leda dem till levande vattenkällor, Uppenbarelseboken 7:17.

Dessutom på andra ställen, där Ordet också kallas för 'helgedomen' och 'tabernaklet' där Herren bor tillsammans med människan.