1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

35. I Läran om Herren 28 har det visats att profeterna i Gamla testamentet förebildade Herren med hänsyn till Ordet, och att de därigenom betecknade kyrkans lära från Ordet, och av det skälet kallades för 'människoson'. Av detta följer att de, genom de olika saker som de genomled och utstod, förebildade det våld som judarna utövade mot Ordets bokstavsmening, här från Jesaja:

Profeten löste säcktygskläderna från sina höfter och tog av skorna från sina fötter, och gick naken och barfota i tre år. Jesaja 20:2, 3

Och på ett liknande sätt i Hesekiel:

Profeten förde en rakkniv över sitt huvud och sitt skägg, och brände upp en tredjedel mitt i staden, slog en tredjedel med svärdet och strödde en tredjedel för vinden, och knöt några få hårstrån i flikarna [på manteln] och sedan kastade dem mitt i elden och brände upp dem. Hesekiel 5:1-4

Eftersom profeterna förebildade Ordet och därigenom betecknade kyrkans lära från Ordet, som har tidigare nämnts, och eftersom huvud betyder vishet från Ordet, så betyder hår och skägg det yttersta av det sanna. Eftersom detta betecknade sådana saker, så var det ett tecken på stor sorg och även stor skam, att åsamka sig själv skallighet och även visa sig som skallig. Det var av den anledningen och ingen annan som profeten rakade håret på sitt huvud och sitt skägg, för att han genom detta skulle kunna förebilda den judiska kyrkans tillstånd med avseende på Ordet. Det var av den anledningen och ingen annan som fyrtiotvå pojkar slets sönder av två björnar, när de kallade Elisa för skallig, 2 Konungaboken 2:23-24. Orsaken var, som tidigare nämnts, att profeten förebildade Ordet, och skallighet betecknade Ordet utan sin yttersta mening.

I ett kommande avsnitt,#49, kommer vi att se, att nasirerna förebildade Herren med hänsyn till Ordet i sitt yttersta. Därför var det en stadga för dem att de skulle låta sitt hår växa och inte raka bort något av det. Begreppet nasirat betyder för övrigt hår på det hebreiska språket.

Det var också stadgat för översteprästen att han inte skulle raka sitt huvud. 3 Mosebok 21:10 Och samma sak gällde familjefadern. 3 Mosebok 21:5

Det är därifrån det kommer att skallighet för dem var något mycket skamligt, vilket vi kan se av följande:

Skallighet på alla huvuden och varje skägg är rakat. Jesaja 15:2; Jeremia 48:37

Skam över alla ansikten, och skallighet på alla huvuden. Hesekiel 7:18

Varje huvud är rakat och varje skuldra rakad. Hesekiel 29:18

Jag skall klä allas höfter med säcktyg och göra varje huvud skalligt. Amos 8:10

Se till att göra dig skallig och skär av ditt hår för dina nöjens söner. Öka din skallighet, ty de har rört sig bort från dig. Mika 1:16

Att göra sig skallig och skära av sitt hår betecknar att förfalska sanningarna i Ordets yttersta delar, och efter att Ordet har förfalskats, vilket judarna gjorde, så är hela Ordet förstört. Det är för att Ordets yttersta delar är dess stödjepunkt och stöd. Ja, vartenda ord fungerar som stödjepunkt och stöd för dess himmelska och andliga sanningar. Eftersom hår betecknar det sanna i det yttersta, så händer det i den andliga världen, att de som har föraktat Ordet och förfalskat dess bokstavsmening framstår som skalliga, medan de som har känt vördnad och kärlek inför Ordet syns med vackert hår. Längre fram i #49 finns mer om detta.

8. Eftersom det inre av Ordet är andligt och himmelskt, så är det skrivet med rena motsvarigheter, och det som är skrivet uteslutande med motsvarigheter får då i sin yttersta form eller mening en sådan stil som profeterna och evangelisterna använde. Den stilen är sådan att den inom sig gömmer Gudomlig vishet och allt som hör till änglarnas vishet, även om stilen alltså verkar alldaglig.