1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

25. Att Herren denna dag avslöjar den andliga meningen i Ordet beror på att det äkta sannas lära nu har uppenbarats. Det är denna lära och ingen annan som överensstämmer med Ordets andliga mening. Det är just denna mening som betecknas med att Herren skulle komma på himlens skyar med härlighet och makt, Matteus 24:30. Detta kapitel handlar om tidevarvets fullbordan, vilket innebär kyrkans sista tid. Öppnandet av Ordet vad gäller dess andliga mening utlovades också i Uppenbarelseboken. Det är detta som där menas med den vita hästen och den stora måltiden som alla var inbjudna till, Uppenbarelseboken 19:11-18. Av samma kapitel framgår också att den andliga meningen inte än på länge skulle komma att erkännas, och detta så länge som man omfamnar lärans falskheter, särskilt vad gäller Herren, och därför inte erkänner det sanna. Detta betecknas i Uppenbarelseboken med vilddjuret och jordens kungar som skulle komma att strida mot den som satt på den vita hästen. Med vilddjuret menas påvedömet, som i Uppenbarelseboken 17:3, med jordens kungar de reformerade som omfamnade lärans falskheter.

47. Att det yttre av Jerusalems tempel förebildar Ordets yttre som är bokstavsmeningen

Det beror på att samma sak förebildas av templet som av tabernaklet, nämligen himlen och kyrkan och därmed också Ordet. Att Jerusalems tempel betecknade Herrens Gudomligt mänskliga, lär han själv ut i Johannes:

Lös upp detta tempel, så skall jag uppväcka det på tre dagar. Han talade om sin kropps tempel. Johan 2:19,21

Där det är Herren som avses så avses också Ordet, eftersom Herren är Ordet.

Eftersom nu de inre delarna av templet förebildade himlens och kyrkans företeelser och därför också Ordet, så förebildade och betecknade dess yttre delar himlens och kyrkans yttre delar, och därför också Ordet som är bokstavsmeningen. Det vi läser om templets yttre delar låter så här:

Det byggdes av hel sten, inte huggen sten, och av cederträ inuti, och alla dess väggar var inuti prydda med utskurna bilder i form av keruber, palmer och öppna blommor, och golvet var överdraget med guld. 1 Konungaboken 6:7,29,30 Allt detta förebildar också Ordets yttre som är bokstavsmeningens heliga ting.