Innehållsförteckning

---

DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1)

För att nu människan inte ska vara i tvivel om att Ordet är sådant, har den inre meningen av Ordet uppenbarats för mig av Herren. (#4)

I. ORDET FINNS EN ANDLIG MENING, SOM HITINTILLS VARIT OKÄND (#5)

II. Att den andliga meningen finns i alla delar av Ordet, både till sin helhet och i varje detalj. (#9)

III. Det är den andliga meningen som gör att Ordet är gudomligt inspirerat och att varje ord är heligt (#18)

IV. Denna mening har hitintills varit okänd (#20)

I. Från och med nu kommer den andliga meningen inte att ges till någon annan än den som tar till sig äkta sanningar från Herren (#26)

FÖR DEN ANDLIGA OCH HIMMELSKA MENINGEN ÄR ORDETS BOKSTAVSMENING GRUNDVAL, BEHÅLLARE OCH FÄSTE (27-36) (#27)

(IV.) I ORDETS BOKSTAVSMENING ÄR DET GUDOMLIGT SANNA I SIN FULLHET, I SIN HELIGHET, OCH I SIN KRAFT (#37)

Att sanningarna i Ordets bokstavsmening menas med grundvalen till det Nya Jerusalems murar i Uppenbarelsebokens kap 21 (#43)

Att det sanna och goda i Ordets bokstavsmening menas med Urim och Tumim (#44)

Att sanningarna i Ordets bokstavsmening förstås med ädelstenarna i Edens lustgård, som kungen av Tyrus, enligt Hesekiel, hade varit i. (#45)

Att Ordets bokstavsmening förstås med tabernaklets omhängen och förlåt (#46)

Att det yttre av Jerusalems tempel förebildar Ordets yttre som är bokstavsmeningen (#47)

Att Herren, när han blev förklarad, förebildade Ordet i sin härlighet (#48)

KYRKANS LÄRA SKALL HÄMTAS FRÅN OCH BEKRÄFTAS AV ORDETS BOKSTAVSMENING (#50)

1. Utan läran går det inte att förstå Ordet. Det beror på att Ordet i bokstavsmeningen uteslutande är skrivet med motsvarigheter med avsikten att det andliga och det himmelska samtidigt ska finnas inom bokstavsmeningen, så att vartenda ord kan vara en behållare och ett stöd för dem. (#51)

2. Kyrkans lära skall hämtas från och bekräftas av Ordets bokstavsmening (#53)

3. Det Gudomligt sanna, som läran ska höra ihop med, visar sig inte för för några andra än dem som är i upplysning från Herren. (#57)

GENOM ORDETS BOKSTAVSMENING UPPSTÅR FÖRBINDELSE MED HERREN OCH GEMENSKAP MED ÄNGLARNA (#62)

ORDET FINNS I ALLA HIMLARNA OCH DÄRIFRÅN KOMMER ÄNGLARNAS VISHET (#70)

KYRKAN FINNS TILL PÅ GRUND AV ORDET, OCH DEN ÄR SÅDAN SOM DESS FÖRSTÅELSE AV ORDET ÄR (#76)

I ALLA ENSKILDA DELAR AV ORDET FINNS ÄKTENSKAPET MELLAN HERREN OCH KYRKAN, OCH DÄRAV ÄKTENSKAPET MELLAN DET GODA OCH DET SANNA (#80)

DET GÅR ATT BILDA KÄTTERSKA LÄROR FRÅN ORDETS BOKSTAVSMENING, MEN DET LEDER TILL SKADA ATT BEKRÄFTA DEM (#91)

HERREN KOM TILL JORDEN FÖR ATT UPPFYLLA ALLTING SOM FINNS I ORDET, OCH FÖR ATT SÅ BLI DET GUDOMLIGT SANNA, ELLER ORDET, OCKSÅ I DET YTTERSTA (#98)

FÖRE DET ORD SOM IDAG FINNS I VÅR VÄRLD FANNS ETT ORD SOM HAR GÅTT FÖRLORAT (#101)

GENOM ORDET FINNS DET LJUS OCKSÅ FÖR DEM SOM FINNS UTANFÖR KYRKAN OCH INTE HAR ORDET (#104)

FÖRUTAN ORDET SKULLE INGEN VETA NÅGOT OM GUD, OM HIMMEL OCH HELVETE, OM LIVET EFTER DÖDEN, OCH ÄNNU MINDRE OM HERREN (#114)

5. I ORDET FINNS EN ANDLIG MENING, SOM HITINTILLS VARIT OKÄND (5-26)

Dessa saker ska diskuteras i följande ordning:

I. Vad den andliga meningen är för något

II. Att den meningen finns i alla delar av Ordet, både till sin helhet och i varje detalj

III. Att det är detta som gör att Ordet är gudomligt inspirerat, och att varje ord är heligt

IV. Att denna mening hitintills varit okänd

V. Att den från och med nu inte kommer att ges till någon annan än den som tar till sig äkta sanningar från Herren

5. I. Vad den andliga meningen är för något

Den andliga meningen är inte det som lyser fram ur bokstavsmeningen, när någon analyserar och förklarar Ordet för att bekräfta någon viss kyrklig dogm. Den meningen är Ordets bokstavsmening. Den andliga meningen däremot syns inte i bokstavsmeningen, för den finns inuti den precis som själen finns inuti kroppen, eller tankeverksamheten speglad i ögonen, eller känslorna i ansiktet. Då verkar de på ett samordnat sätt precis som orsak och verkan. Den meningen är det som i huvudsak gör att Ordet är andligt, och detta inte enbart för människorna utan också för änglarna. Därför är det via den andliga meningen som Ordet skapar en gemenskap med himlarna.

40. Sanningarna i Ordets bokstavsmening är till en del inte nakna sanningar utan är skenbarheter av det sanna, eller som liknelser och jämförelser som har hämtats från sådana saker som finns i naturen, alltså som är lämpliga och anpassade för fattningsförmågan hos de till sinnet enkla och för barn. Men eftersom de är motsvarigheter, så är de ett mottag och en boning för det äkta sanna. De är liksom kärl som innesluter och behåller något, på samma sätt som en kristallbägare innesluter ädelt vin eller ett silverfat som innehåller god mat. Och de är på samma sätt som kläder tjänar som beklädnad, som lindor gör för spädbarn eller vackra klänningar för en ungmö.

Det är också som kunskapsfakta hos den naturliga människan, som i sig omfattar förnimmelser av och böjelser för det sanna hos den andliga människan. Själva de nakna sanningarna, som innesluts, behålls, bekläds och innefattas [i bokstavsmeningen], finns i Ordets andliga mening, och själva de nakna godheterna finns i dess himmelska mening.

[2] Men det ska nu belysas från Ordet. Jesus sade:

Ve er, skriftlärda och fariséer, som rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är fulla av rofferi och omåttlighet. Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren och fatet ren, så blir också utsidan ren. Matteus 23:25,26

Här talade Herren genom de yttre tingen vars funktion är att vara behållare, och han sa då bägare och fat. Med bägaren förstås vin, och vin betyder det sanna i Ordet, och med fat förstås mat, och mat betyder det goda i Ordet. Gör insidan av bägaren och fatet ren innebär att med hjälp av Ordet rena de inre tingen hos människan, som hör till viljan och tänkandet, alltså till kärleken och tron. Att utsidan så också blir ren betyder, att rena blir också människans yttre ting, vilka är hennes gärningar och tal, eftersom dessa hämtar sitt väsen från de inre tingen.

[3] Och vidare sa han:

Det var en viss rik människa, som var klädd i purpur och linne, och som roade sig praktfullt varje dag, och det var en viss fattig man som hette Lasarus, som blev kastad vid hans förgård, full av sår. Lukas 16:19, 20

Även här talade Herren genom naturliga ting, som var motsvarigheter, och som innehöll andliga ting. Med den rika människa förstås det judiska folket, som kallas rikt eftersom de hade Ordet där det finns andlig rikedom. Purpur och linne som han var klädd i betyder Ordets goda och sanna, purpur det goda och linne det sanna. Roa sig praktfullt varje dag betecknar det nöje som det judiska folket hade av att ha Ordet och läsa det. Med den fattige Lasarus förstås hedningarna, som inte hade Ordet. Att de blev föraktade och bortstötta av judarna beskrivs av att Lasarus blev kastad vid den rike mannens förgård, full av sår.

[4] Att det är hedningarna som förstås med Lasarus beror på, att Herren älskade hedningarna, precis som han älskade Lasarus som han hade återuppväckt från de döda, Johan 11:3,5,36, och kallade sin vän, Johan 11:11, och som satte sig till bords med honom, Johan 12:2. Av dessa två ställen är det tydligt att sanningarna och godheterna i Ordets bokstavliga mening är som kärl och som kläder för det nakna sanna och goda, som ligger dolda i Ordets andliga och himmelska mening.