1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

103. Att det fanns ett Ord hos de forngamla, är också uppenbart av det som vi hittar hos Moses. Han nämner det Ordet och hämtat några saker därifrån. Se 4 Mosebok 21:14, 15,27-30. De historiska delarna i det Ordet kallas Jehovahs krig, och Profetiska uttalanden.

Från de historiska delarna av det Ordet har Moses tagit detta:

Därför sägs det i Boken om Jehovahs krig: Vaheb i Sufa och till floderna Arnon, och flodernas vattenled, som sjönk ända till där Ar var bebott och stannade vid Moabs gräns. 4 Mosebok 21:14, 15

Med Jehovahs krig förstås och beskrivs i det Ordet - precis som i vårt - Herrens strider med helvetet och hans seger över det, när han skulle komma in i världen. Det är samma strider som också förstås och beskrivs på många andra ställen i de historiska delarna av vårt Ord, som till exempel Josuas krig mot folken i Kanaans land ,och krigen som Israels domare och kungar utkämpade.

[2] Från de profetiska delarna av det Ordet har Moses tagit detta:

Därför säger författarna till Uttalarna: Gå in i Hesbon; Sichons stad skall byggas upp och stadfästas. För eld har gått ut från Hesbon, en flamma från Sichons stad; den förtärde Moabs Ar, ägare till Arnons höjder. Ve dig, Moab, du gick förlorad, Kemosh' folk. Han lät sina söner bli flyktingar, och sina döttrar fångar hos amoréernas kung Sichon. Med kastvapen har vi förgjort dem. Hesbon är gått förlorat ända till Dibon, och vi ödelade (landet) ända till Nofa, som är ända till Medeb. 4 Mosebok 21:27-30

Översättare använder ordet Ordspråksförfattare, men det bör heta Uttalare eller Profetisk uttalare. Det kan vi slå fast av den betydelse som ordet Moshalim har på hebreiska, nämligen att det då inte bara handlar om ordspråk utan om profetiska uttalanden, som i 4 Mosebok 23:7, 18; 24:3, 15, där det sägs att Bileam framförde sitt uttalande, vilket var ett profetiskt uttalande, nämligen angående Herren.

Hans yttrande kallas där Maschal i singularis. Det tilläggs att de ord som Moses tog därifrån inte var ordspråk utan profetiska uttalanden. Att detta Ord på samma sätt var lika gudomligt eller gudomligt inspirerat, framgår tydligt hos Jeremia, där vi läser näst intill likadana ord:

Eld gick ut från Hesbon, en låga från mitten av Sichon, som har förtärt Moabs hörn, och larmets söners hjässa. Ve dig, Moab! Kemosh folk gick förlorat, för dina söner har ryckts bort till fångenskap, dina döttrar (har ryckts bort) i fångenskap. Jeremia 48:45, 46

Förutom dessa nämner också David och Josua en profetisk bok från det forngamla Ordet som heter Jashars bok eller Den rättrådiges bok. Från David:

David beklagar sig över Saul och över Jonatan, och han skrev, Till att lära Juda söner bågskytte, ty se det är skrivet i Jashars bok. 2 Samuelsboken 1:17, 18

Och från Josua:

Josua sade, Du sol stå stilla i Gibeon, och du måne i Ajalons dal. Står väl inte detta skrivet i Jashars bok? Josua 10:12, 13

Dessutom har jag fått höra, att de första sju kapitlen i 1 Mosebok finns i detta forngamla Ord så helt och hållet, att inte minsta lilla ord fattas.

16. Utan den andliga meningen skulle ingen kunna veta varför profeten Jeremia befalldes:

Att köpa sig ett höftskynke och sätta det runt sina höfter, och inte bära det genom vattnen utan gömma det i ett hål i klippan nära Eufrat. Jeremia 13:1-7

Inte heller varför profeten Jesaja befalldes:

Att lossa säcktygskläderna från sina höfter och ta av skon från sin fot och gå naken och utan skor i tre år. Jesaja 20:2,3

Inte heller varför profeten Hesekiel befalldes:

Att föra en rakkniv över sitt huvud och sitt skägg och därefter dela upp dem, och att bränna upp en tredjedel mitt i staden, slå en tredjedel med svärdet och strö en tredjedel för vinden, och att knyta några få hårstrån i flikarna [på manteln] och sedan kasta dem mitt i elden. Hesekiel 5:1-4

Eller det som samme profet blev befalld:

Att ligga på sin vänstra och högra sida i trehundranittio dagar och fyrtio dagar, och göra åt sig en kaka gjord av vete, korn, hirs och spältvete, med kogödsel, och äta den, och under tiden kasta upp murar och vallar mot Jerusalem och belägra den. Hesekiel 4:1-15

Eller varför Hosea två gånger blev befalld att skaffa sig en sköka till hustru. Hosea 1:2-9; 3:2,3, samt flera sådana saker.

Och vem skulle dessutom kunna veta vad som betecknas med tabernaklets alla föremål, såsom arken, nådastolen, keruberna, ljusstaken, rökelsealtaret, bordet med skådebröden, samt förlåten och omhängena? Vem skulle utan den andliga meningen kunna veta vad som betecknas med Arons heliga kläder, hans livrock, mantel, efod, med urim och tummim, turban och flera andra saker? Vem skulle utan den andliga meningen kunna veta vad som betecknas med allt som befalldes angående brännoffret, slaktoffret, spisoffret och dryckesoffret? Och vidare om sabbaten och högtiderna. Sanningen är att inte en enda sak skulle ha blivit befallda beträffande dessa saker, om de inte hade betecknat något som handlade om Herren, himlen och kyrkan. Av dessa få saker kan vi tydligt se att det finns en andlig mening i varje detalj av Ordet.