2. Men den som tänker så tar inte hänsyn till att själva Jehovah, som är himlens och jordens Gud, har talat Ordet genom Moses och profeterna, och att det därmed inte kan vara något annat än själva det Gudomligt sanna, för det som själva Jehovah talar, det är Ordet. Den som tänker så den tar inte heller hänsyn till att Herren, som är densamme som Jehovah, har talat Ordet genom evangelisterna, av vilket mycket kommer från hans egen mun och det övriga från hans muns ande, som är den Helige ande. Det är därför som han själv säger att det i hans ord finns liv, och att han själv är ljuset som ger upplysning, och att det är sanning.

I Nya Jerusalems lära om Herren 52, 53, har visats, att det är själve Jehovah som har talat Ordet genom profeterna. Att de ord som Herren själv har talat genom evangelisterna är liv, ser vi hos Johannes:

De ord som jag har talat till er är ande och liv. Johan 6:63.

Och hos densamme:

Jesus sade till kvinnan vid Jakobs brunn: 'Om du kände till Guds gåva och vem det är som säger till dig: Ge Mig att dricka, då skulle du ha bett Honom, och Han skulle ha gett dig levande vatten.' Den som dricker av det vatten jag ger skall aldrig I evighet törsta. För det vatten jag skall ge honom skall i honom bli en vattenkälla, som flödar fram till evigt liv. Johan 4:6,10,14.

Jakobs brunn betecknar Ordet på samma sätt som i 5 Mosebok 33:28. Det var därför som Herren satt där och talade med kvinnan. Vatten betecknar det sanna ur Ordet.

Hos densamme:

Jesus sade:

Om någon törstar, så låt honom komma till Mig och dricka. Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta. Johan 7:37,38

Hos densamme:

Petrus sade till Jesus: Du har det eviga livets ord. Johan 6:68

Därför säger Herren hos Markus:

Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall inte förgå. Markus 13:31

Orsaken till att Herrens ord är liv är att han själv är livet och sanningen, enligt det han lär ut hos Johannes:

Jag är vägen, sanningen och livet. Johan 14:6

Och hos densamme:

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Gud var Ordet. I det var liv, och livet var människornas ljus. Johan 1:1,4

Med 'Ordet' förstås här Herren med hänsyn till det Gudomligt sanna, som är det enda i vilket det finns liv och ljus. Det är skälet till att det följande sägs om Ordet, som kommer från Herren och som är Herren. Det är:

- en källa med levande vatten, Jeremia 2:13; 17:13; 31:9

- frälsningens källa, Jesaja 12:3

- källan, Sakaria 13:1; samt

- floden med livets vatten, Uppenbarelseboken 22:1; och det sägs att

- lammet som står mitt för tronen skall vara en herde för dem och leda dem till levande vattenkällor, Uppenbarelseboken 7:17.

Dessutom på andra ställen, där Ordet också kallas för 'helgedomen' och 'tabernaklet' där Herren bor tillsammans med människan.

103. Att det fanns ett Ord hos de forngamla, är också uppenbart av det som vi hittar hos Moses. Han nämner det Ordet och hämtat några saker därifrån. Se 4 Mosebok 21:14, 15,27-30. De historiska delarna i det Ordet kallas Jehovahs krig, och Profetiska uttalanden.

Från de historiska delarna av det Ordet har Moses tagit detta:

Därför sägs det i Boken om Jehovahs krig: Vaheb i Sufa och till floderna Arnon, och flodernas vattenled, som sjönk ända till där Ar var bebott och stannade vid Moabs gräns. 4 Mosebok 21:14, 15

Med Jehovahs krig förstås och beskrivs i det Ordet - precis som i vårt - Herrens strider med helvetet och hans seger över det, när han skulle komma in i världen. Det är samma strider som också förstås och beskrivs på många andra ställen i de historiska delarna av vårt Ord, som till exempel Josuas krig mot folken i Kanaans land ,och krigen som Israels domare och kungar utkämpade.

[2] Från de profetiska delarna av det Ordet har Moses tagit detta:

Därför säger författarna till Uttalarna: Gå in i Hesbon; Sichons stad skall byggas upp och stadfästas. För eld har gått ut från Hesbon, en flamma från Sichons stad; den förtärde Moabs Ar, ägare till Arnons höjder. Ve dig, Moab, du gick förlorad, Kemosh' folk. Han lät sina söner bli flyktingar, och sina döttrar fångar hos amoréernas kung Sichon. Med kastvapen har vi förgjort dem. Hesbon är gått förlorat ända till Dibon, och vi ödelade (landet) ända till Nofa, som är ända till Medeb. 4 Mosebok 21:27-30

Översättare använder ordet Ordspråksförfattare, men det bör heta Uttalare eller Profetisk uttalare. Det kan vi slå fast av den betydelse som ordet Moshalim har på hebreiska, nämligen att det då inte bara handlar om ordspråk utan om profetiska uttalanden, som i 4 Mosebok 23:7, 18; 24:3, 15, där det sägs att Bileam framförde sitt uttalande, vilket var ett profetiskt uttalande, nämligen angående Herren.

Hans yttrande kallas där Maschal i singularis. Det tilläggs att de ord som Moses tog därifrån inte var ordspråk utan profetiska uttalanden. Att detta Ord på samma sätt var lika gudomligt eller gudomligt inspirerat, framgår tydligt hos Jeremia, där vi läser näst intill likadana ord:

Eld gick ut från Hesbon, en låga från mitten av Sichon, som har förtärt Moabs hörn, och larmets söners hjässa. Ve dig, Moab! Kemosh folk gick förlorat, för dina söner har ryckts bort till fångenskap, dina döttrar (har ryckts bort) i fångenskap. Jeremia 48:45, 46

Förutom dessa nämner också David och Josua en profetisk bok från det forngamla Ordet som heter Jashars bok eller Den rättrådiges bok. Från David:

David beklagar sig över Saul och över Jonatan, och han skrev, Till att lära Juda söner bågskytte, ty se det är skrivet i Jashars bok. 2 Samuelsboken 1:17, 18

Och från Josua:

Josua sade, Du sol stå stilla i Gibeon, och du måne i Ajalons dal. Står väl inte detta skrivet i Jashars bok? Josua 10:12, 13

Dessutom har jag fått höra, att de första sju kapitlen i 1 Mosebok finns i detta forngamla Ord så helt och hållet, att inte minsta lilla ord fattas.

90. Eftersom det här avsnittet handlar om det gudomliga och heliga i Ordet, så är det tillåtet för mig att till det som jag hittills har beskrivit lägga till något minnesvärt.

En gång skickade man till mig från himlen ett litet papper där hebreiska bokstäver var satta på pränt, men det var skrivet så som man gjorde hos dem i gamla tider, hos vilka de bokstäver, som hos oss idag till viss del är rätlinjiga, hos dem var inböjda med små horn vända uppåt. Och änglarna som då var hos mig talade om, att de av själva bokstäverna förstod hela meningar, och att de förstod dem framför allt av linjernas böjningar och bokstavens upphöjningar. De förklarade också vad de betydde både var för sig och tillsammans. De sade också att bokstaven H, som lades till Abrams och Sarais namn ¹ , betecknade det oändliga och det eviga. De förklarade också inför mig innebörden av Ordet i Psaltaren 32:2, ² enbart med hjälp av bokstäverna och stavelserna, och att meningen av dem i korthet var, att Herren också är barmhärtig mot dem som handlar illa.

[2] De informerade mig om, att skriften i tredje himlen består av inböjda och på olika sätt krökta bokstäver, där varje detalj hade sin innebörd. De sade också, att vokalerna där var till för ljudet som motsvarar böjelserna, och att i den himlen kunde de inte uttala vokalerna I och E, utan i stället för dem Y och EU (Ö), och därtill att det var vokalerna A, O och U som de använde därför att det ger ett fullödigt ljud. De sade också att de inte uttalade några konsonanter på ett hårt utan på ett mjukt sätt, och att det är därför som vissa hebreiska bokstäver har en punkt inuti sig, som är ett tecken på att de ska uttalas mjukt. De sade också, att i den andliga himlen var en viss hårdhet i bokstäverna i bruk. Orsaken är att de som är där omfamnar sanningar, och det sanna tillåter det hårda tvärtemot det goda, som är det som änglarna i det himmelska riket eller den tredje himlen omfamnar. De sade också, att Ordet som de hade hos sig var skrivet med inböjda bokstäver och med små horn och spetsar som hade en betecknande funktion. Detta klargör vad dessa Herrens ord betyder:

Inte ett jota, inte minsta horn i lagen skall förgå, förrän allt har skett. Matteus 5:18

Och

Det är lättare för himmel och jord att förgå än att en enda prick av lagen faller bort. Lukas 16:17.

Bilješke: