Iz Swedenborgovih djela

 

Läran om den heliga skriften #1

Proučite ovaj odlomak

  
/ 118  
  

1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

  
/ 118  
  

Iz Swedenborgovih djela

 

Läran om den heliga skriften #96

Proučite ovaj odlomak

  
/ 118  
  

96. När man bekräftar det skenbart sanna i Ordet till den grad att det äkta sanna, som ligger dolt inuti det, förstörs, så leder det till fördömelse. Anledningen är att allt och varje del av Ordets bokstavsmening kommunicerar med himlen och gör så att den öppnar sig. Se vad jag har sagt ovan i #62-69. När därför någon använder den meningen för att bekräfta olika aspekter av kärleken till världen, som är motsatsen till kärleksarterna i himlen, så förfalskas Ordets inre mening. När därför Ordets yttre, som är dess bokstavsmening, och vars inre är förfalskat, meddelar sig med himlen, så stängs himlen, därför att änglarna som är i Ordets inre mening stöter bort det. Detta innebär att ett falskt inre, eller förfalskad sanning, tar bort kommunikationen med himlen och stänger till den. Det är det som är orsaken till att bekräftandet av en kättersk falskhet leder till fördömelse.

96a. Ordet är som en trädgård som bör kallas ett himmelskt paradis, där det finns läckra och njutbara saker av alla de slag, där läckerheterna kommer från frukterna och det njutbara från blommorna. Och i trädgårdens mitt står livets träd och intill finns källorna med livets vatten, och runt omkring trädgården finns skogens träd. Den människa som från läran omfamnar gudomliga sanningar befinner sig mitt i trädgården, där livets träd står, och njuter verkligen av det läckra och njutbara där. Den människa däremot som inte från läran omfamnar gudomliga sanningar utan bara tittar på bokstavsmeningen är i utkanten och ser bara skogsområdena. Och den som omfamnar en falsk religion och i sig har bekräftat dess falska lärosatser befinner sig inte ens i skogen utan utanför den i ett sandartat landskap där det inte växer något gräs. Att deras tillstånd efter döden också ser ut på det sättet kommer att fastläggas på sitt rätta ställe.

  
/ 118  
  

Iz Swedenborgovih djela

 

Läran om den heliga skriften #114

Proučite ovaj odlomak

  
/ 118  
  

114. FÖRUTAN ORDET SKULLE INGEN VETA NÅGOT OM GUD, OM HIMMEL OCH HELVETE, OM LIVET EFTER DÖDEN, OCH ÄNNU MINDRE OM HERREN

Detta följer som en allmän slutsats av allt som hittills har sagts och visats, nämligen att

Ordet är själva det gudomligt sanna,#1-4

Ordet är medlet för förbindelsen med himlens änglar,#62-69

I Ordet finns överallt ett äktenskap mellan Herren och kyrkan, och därav ett äktenskap mellan det goda och det sanna,#80-89

Kyrkan är sådan som dess förståelse av Ordet är,#76-79

Ordet finns också i himlarna och därifrån kommer änglarnas vishet#70-75

Genom Ordet finns det också ett andligt ljus för nationer och folk som finns utanför kyrkan,#104-113

Förutom flera andra saker.

Ovanstående gör att vi kan dra den slutsatsen, att utan Ordet skulle ingen kunna vara andligen insiktsfull, vilket är att ha kunskap om Gud, himlen och helvetet och om ett liv efter döden. Då skulle ingen överhuvudtaget känna till något om Herren, om tro till och kärlek till honom, och därmed inte något om återlösningen, genom vilken ju frälsningen kommer. Herren säger också till lärjungarna:

Utan mig kan ni ingenting göra. Johan 15:5

Och från Johannes:

Människan kan ingenting ta, om det inte ges till henne från himlen. Johan 3:27

  
/ 118