Iz Swedenborgovih djela

 

Läran om den heliga skriften #1

Proučite ovaj odlomak

  
/ 118  
  

1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

  
/ 118  
  

Iz Swedenborgovih djela

 

Läran om den heliga skriften #4

Proučite ovaj odlomak

  
/ 118  
  

4. För att nu människan inte ska vara i tvivel om att Ordet är sådant, har den inre meningen av Ordet uppenbarats för mig av Herren. Den inre meningen är till sitt väsen andligt, och den meningen innebor i den yttre meningen som är den naturliga på samma sätt som själen har sin boning i kroppen. Denna mening är anden som gör bokstaven levande, och därför kan den meningen vittna om Ordets gudomliga status och om dess helighet, och på så sätt övertyga också den naturliga människan, om hon vill bli övertygad.

  
/ 118  
  

Iz Swedenborgovih djela

 

Läran om den heliga skriften #71

Proučite ovaj odlomak

  
/ 118  
  

71. När det gäller Ordet i himlen, så är det skrivet i en andlig stil som helt och hållet skiljer sig från stilen i vår naturliga värld. Den andliga stilen består uteslutande av bokstäver som var och en bär på en mening. Det finns också punkter 1 som intensifierar innebörden. Bokstäverna som änglarna i det andliga riket har liknar de tryckbokstäver som vi har i vår värld. Bokstäverna, som änglarna i det himmelska riket har, och som var och en också bär på en fullödig mening, liknar de allra äldsta hebreiska bokstäverna som är böjda på olika sätt och som har punkter och tecken över och inuti i sig.

[2] Eftersom deras skrivsätt är på det sättet, så framträder i det Ord som de har inte alls några namn på personer eller platser som finns i Ordet hos oss. Istället för namnen finns de företeelser som namnen betecknar. Så till exempel har de i stället för Moses det historiska Ordet, och i stället för Elia det profetiska Ordet. Abraham, Isak och Jakob är Herren med avseende på det Gudomliga och det Gudomligt Mänskliga. Aaron är prästämbetet, och David är kungaämbetet. I stället för namnen på Jakobs tolv söner, eller Israels stammar, har de olika saker om himlen och kyrkan. Det är samma sak med namnen på Herrens tolv lärjungar. Istället för Sion och Jerusalem har de kyrkan med avseende på Ordet och läran ur Ordet. För Kanaans land har de själva kyrkan. För landets städer på bägge sidor om Jordan har de olika saker om kyrkan och dess lära. Det är på samma sätt för allt annat. Det är också på samma sätt med siffrorna. Det finns inte några sådana i Ordet i himlen, utan i stället har Ordet där de saker som motsvaras av siffrorna i Ordet hos oss. Av detta kan vi se, att Ordet som finns i himlen är ett Ord som står i motsvarighet till Ordet hos oss, och att de på så sätt utgör ett, ty motsvarigheterna gör dem till ett.

Bilješke:

1. diakritiska tecken

  
/ 118