1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

105. Men nu ska jag berätta om hur Herrens och himlens närvaro och förbindelse i alla dessa länder upprättas med hjälp av Ordet. I Herrens åsyn framstår himlen i sin helhet som en enda människa, och det är samma sak med kyrkan. Att himlen respektive kyrkan faktiskt framstår som en människa kan man se i verket Himmel och helvete 59-86. Den kyrka, där Ordet blir läst och Herren på så sätt är känd, fungerar i den människan som hjärtat och lungorna - det himmelska riket som hjärtat och det andliga riket som lungorna.

[2] Alla övriga lemmar och inälvor i den fysiska kroppen äger bestånd och får liv från dessa livets två källor. Det är på samma sätt med Herrens och himlens förbindelse med kyrkan genom Ordet, ty den förbindelsen skänker bestånd och liv åt alla de i världens länder, som har en religion och dyrkar en Gud och lever väl. Detta gör att de tillhör människan men ingår i lemmarna och inälvorna, som ligger utanför bröstkorgen där hjärtat och lungorna finns. För Ordet som finns hos kyrkan - även om den består av förhållandevis få individer - medför liv från Herren genom himlen åt de övriga, på samma sätt som hela kroppen med sina lemmar och inälvor får liv från hjärtat och lungorna. Sambandet fungerar på ett likartat sätt. Det är också därför som det är de kristna, där Ordet läses, som utgör bröstet i denna människa. ¹ De befinner sig också i mitten av alla, och runt omkring dem finns de som hör till Katolska kyrkan, och runt omkring dem finns de muhammedaner som erkänner Herren som den störste profeten och Guds son. Efter dem kommer afrikanerna, och den yttersta kretsen består av nationer och folk i Asien och Indien. Om hur dessa inordnades sägs något i det lilla verket Yttersta domen#48. Alla de som är i den människan vänder också blicken mot mitten, där de kristna finns.

Bilješke:

20. IV.Denna mening har hitintills varit okänd

I verket Himmel och helvete 87-115 kan man se, att allt i naturen, stort som smått, är motsvarigheter till andliga företeelser, och på samma sätt allt i människokroppen. Men vad motsvarigheter är för något har hittills varit okänt, trots att människorna i äldsta tider kände till det mycket väl. För dem som levde då var nämligen motsvarighetsläran den högst stående vetenskapen. Denna lära var så allmänt utbredd att alla deras avhandlingar och böcker skrevs med utgångspunkt från motsvarigheter.

[2] Jobs bok, som går långt tillbaka i tiden, är full av motsvarigheter. Egyptiernas hieroglyfer och även äldsta tiders fabler var just sådana skrifter. Alla kyrkor under dessa tidsepoker var sådana att de förebildade himmelska företeelser. Deras ritualer och också deras stadgar, som bestämde hur de skulle inrätta sin gudsdyrkan, bestod uteslutande av motsvarigheter. Så var det också med kyrkans alla saker under Jakobs söners tid. Brännoffren och slaktoffren med alla sina detaljer var motsvarigheter. Samma sak var det med tabernaklet och allting inuti det. Så var det också med deras högtider - det osyrade brödets högtid, lövhyddohögtiden och förstlingsfruktens högtid. Det var även så med Arons och leviternas prästadöme, samt Arons och hans söners heliga kläder, och dessutom alla stadgar och föreskrifter som rörde deras gudsdyrkan och livsföring.

[3] Eftersom nu allt som hör till det Gudomliga framträder i världen genom motsvarigheter, så är Ordet skrivet uteslutande med motsvarigheter. Det var därför som Herren - som talade från Sitt Gudomliga - talade genom motsvarigheter. Det är nämligen så att det som har ett Gudomligt ursprung i naturen faller in i sådana saker som motsvarar det Gudomliga, och som på det sättet i sitt sköte bär på de Gudomliga företeelser som vi kallar himmelska och andliga.