Ze Swedenborgových děl

 

Läran om den heliga skriften # 6

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 118  
  

6. Från Herren utgår det som kallas himmelskt, andligt och naturligt, där det ena följer på det andra. Himmelskt sägs om det som utgår från hans Gudomliga kärlek, och det utgör det Gudomligt goda. Andligt är det som utgår från hans Gudomliga vishet, och det utgör det Gudomligt sanna. Naturligt är det som kommer ur bägge två, för det naturliga är det som sammanbinder dem i det yttersta.

Änglarna i Herrens himmelska rike, vilka utgör den tredje eller högsta himlen, vistas i det från Herren utgående som kallas himmelskt, eftersom de är i kärlekens goda från Herren.

Änglarna i Herrens andliga rike, vilka utgör den andra eller mellersta himlen, vistas i det Gudomliga som utgår från Herren och som kallas andligt, eftersom de är i vishetens sanna från Herren.

Men människorna som tillhör kyrkan på jorden befinner sig i det Gudomligt naturliga, som också utgår från Herren.

[2] Av det som sagts följer, att det Gudomliga som utgår från Herren till sina yttersta ting stiger ned genom tre grader som kallas himmelskt, andligt och naturligt. Det Gudomliga som från Herren stiger ned till oss människor gör det genom dessa tre grader, och när det har stigit ned, så har det Gudomliga dessa tre grader inom sig. Allt som är Gudomligt är på det sättet. När det därför är i sin yttersta grad är det i sin fullhet. Sådant är Ordet. I den yttersta graden är det naturligt, i den inre graden är det andligt, och i den innersta graden är det himmelskt, och i var och en av dessa är det Gudomligt. Det framgår inte av dess boksstavsmening som är naturlig att Ordet har dessa egenskaper, därför att vi människor här i världen tidigare inte har vetat något om himlarna, och därmed inte något om vad det andliga är, eller vad det himmelska är. Alltså har vi inte kunnat se skillnaden mellan dessa två och det som är det naturliga.

  
/ 118  
  

Ze Swedenborgových děl

 

Läran om den heliga skriften # 114

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 118  
  

114. FÖRUTAN ORDET SKULLE INGEN VETA NÅGOT OM GUD, OM HIMMEL OCH HELVETE, OM LIVET EFTER DÖDEN, OCH ÄNNU MINDRE OM HERREN

Detta följer som en allmän slutsats av allt som hittills har sagts och visats, nämligen att

Ordet är själva det gudomligt sanna,#1-4

Ordet är medlet för förbindelsen med himlens änglar,#62-69

I Ordet finns överallt ett äktenskap mellan Herren och kyrkan, och därav ett äktenskap mellan det goda och det sanna,#80-89

Kyrkan är sådan som dess förståelse av Ordet är,#76-79

Ordet finns också i himlarna och därifrån kommer änglarnas vishet#70-75

Genom Ordet finns det också ett andligt ljus för nationer och folk som finns utanför kyrkan,#104-113

Förutom flera andra saker.

Ovanstående gör att vi kan dra den slutsatsen, att utan Ordet skulle ingen kunna vara andligen insiktsfull, vilket är att ha kunskap om Gud, himlen och helvetet och om ett liv efter döden. Då skulle ingen överhuvudtaget känna till något om Herren, om tro till och kärlek till honom, och därmed inte något om återlösningen, genom vilken ju frälsningen kommer. Herren säger också till lärjungarna:

Utan mig kan ni ingenting göra. Johan 15:5

Och från Johannes:

Människan kan ingenting ta, om det inte ges till henne från himlen. Johan 3:27

  
/ 118  
  

Ze Swedenborgových děl

 

Läran om den heliga skriften # 2

Prostudujte si tuto pasáž

  
/ 118  
  

2. Men den som tänker så tar inte hänsyn till att själva Jehovah, som är himlens och jordens Gud, har talat Ordet genom Moses och profeterna, och att det därmed inte kan vara något annat än själva det Gudomligt sanna, för det som själva Jehovah talar, det är Ordet. Den som tänker så den tar inte heller hänsyn till att Herren, som är densamme som Jehovah, har talat Ordet genom evangelisterna, av vilket mycket kommer från hans egen mun och det övriga från hans muns ande, som är den Helige ande. Det är därför som han själv säger att det i hans ord finns liv, och att han själv är ljuset som ger upplysning, och att det är sanning.

I Nya Jerusalems lära om Herren 52, 53, har visats, att det är själve Jehovah som har talat Ordet genom profeterna. Att de ord som Herren själv har talat genom evangelisterna är liv, ser vi hos Johannes:

De ord som jag har talat till er är ande och liv. Johan 6:63.

Och hos densamme:

Jesus sade till kvinnan vid Jakobs brunn: 'Om du kände till Guds gåva och vem det är som säger till dig: Ge Mig att dricka, då skulle du ha bett Honom, och Han skulle ha gett dig levande vatten.' Den som dricker av det vatten jag ger skall aldrig I evighet törsta. För det vatten jag skall ge honom skall i honom bli en vattenkälla, som flödar fram till evigt liv. Johan 4:6,10,14.

Jakobs brunn betecknar Ordet på samma sätt som i 5 Mosebok 33:28. Det var därför som Herren satt där och talade med kvinnan. Vatten betecknar det sanna ur Ordet.

Hos densamme:

Jesus sade:

Om någon törstar, så låt honom komma till Mig och dricka. Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta. Johan 7:37,38

Hos densamme:

Petrus sade till Jesus: Du har det eviga livets ord. Johan 6:68

Därför säger Herren hos Markus:

Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall inte förgå. Markus 13:31

Orsaken till att Herrens ord är liv är att han själv är livet och sanningen, enligt det han lär ut hos Johannes:

Jag är vägen, sanningen och livet. Johan 14:6

Och hos densamme:

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Gud var Ordet. I det var liv, och livet var människornas ljus. Johan 1:1,4

Med 'Ordet' förstås här Herren med hänsyn till det Gudomligt sanna, som är det enda i vilket det finns liv och ljus. Det är skälet till att det följande sägs om Ordet, som kommer från Herren och som är Herren. Det är:

- en källa med levande vatten, Jeremia 2:13; 17:13; 31:9

- frälsningens källa, Jesaja 12:3

- källan, Sakaria 13:1; samt

- floden med livets vatten, Uppenbarelseboken 22:1; och det sägs att

- lammet som står mitt för tronen skall vara en herde för dem och leda dem till levande vattenkällor, Uppenbarelseboken 7:17.

Dessutom på andra ställen, där Ordet också kallas för 'helgedomen' och 'tabernaklet' där Herren bor tillsammans med människan.

  
/ 118