1. DEN HELIGA SKRIFT, ELLER ORDET, ÄR SJÄLVA DET GUDOMLIGT SANNA (#1-17)

Alla talar om att Ordet kommer från Gud, att det är gudomligt inspirerat och därför heligt. Men ända fram till nu har inget vetat på vilket sätt det är gudomligt, eftersom Ordet i bokstavsmeningen framstår som skrivet på ett alldagligt sätt, med en främmande stil utan vare sig finess eller lyskraft, något som återfinns i vår tids sätt att skriva på.

Hos en människa som på grund av detta dyrkar naturen som sin Gud, eller sätter naturen högre än Gud, kommer tänkandet därför från henne själv och hennes egenjag och inte från himlen och Herren. Det gör att hon lätt kan få en felaktig bild av Ordet och känna förakt för det, och hon säger då till sig själv när hon läser det: - 'Vad är det här? Och det där! Hur kan detta vara gudomligt? Hur kan Gud som är oändlig vishet tala på ett sådant sätt? Var kommer dess helighet ifrån om inte från en religiös intalelse och övertalning?'

25. Att Herren denna dag avslöjar den andliga meningen i Ordet beror på att det äkta sannas lära nu har uppenbarats. Det är denna lära och ingen annan som överensstämmer med Ordets andliga mening. Det är just denna mening som betecknas med att Herren skulle komma på himlens skyar med härlighet och makt, Matteus 24:30. Detta kapitel handlar om tidevarvets fullbordan, vilket innebär kyrkans sista tid. Öppnandet av Ordet vad gäller dess andliga mening utlovades också i Uppenbarelseboken. Det är detta som där menas med den vita hästen och den stora måltiden som alla var inbjudna till, Uppenbarelseboken 19:11-18. Av samma kapitel framgår också att den andliga meningen inte än på länge skulle komma att erkännas, och detta så länge som man omfamnar lärans falskheter, särskilt vad gäller Herren, och därför inte erkänner det sanna. Detta betecknas i Uppenbarelseboken med vilddjuret och jordens kungar som skulle komma att strida mot den som satt på den vita hästen. Med vilddjuret menas påvedömet, som i Uppenbarelseboken 17:3, med jordens kungar de reformerade som omfamnade lärans falskheter.

52. Vi kan av dessa saker se, att de som läser Ordet utan en lära, eller som inte hämtar läran ur Ordet, befinner sig i mörker vad gäller sanningen. Deras sinnen är dessutom vacklande och utan fast grund och därför benägna att ta fel och lätt hamna i kätterska tankar som de, om de strävar efter gunst eller auktoritet, också omfamnar så länge ryktet inte äventyras. Det är nämligen så, att för dem är Ordet som en ljushållare utan ljus, och de ser så att säga i skuggan många saker, och ändå ser de knappt någonting, för det är bara läran som lyser upp. Jag såg många som blev undersökta av änglarna och då uppdagades, att de kunde bekräfta vad de ville från Ordet, och att de bekräftar det som hör till egenkärleken och kärleken hos dem som de gynnar. Och så jag såg dem stå där utan kläder, vilket är ett tecken på att de helt saknar sanning. Kläder står där för sanningar.